Jisses vad nytt allt blivit här på boggen. Har haft ett alldeles för långt uppehåll. tyvärr har inte hälsan varit den bästa men nu attans är det dags att öppna min inspirationskanal igen…annars kommer jag bara att må allt sämre.
GOTT NYTT ÅR

Min KONSTiga värld
Nu har café Kulturhöjden öppnat för sommaren och jag har hängt en utställning där som jag kallar för inSPIRAtion.
Cafeét kommer att ha öppet 30 maj, 6 juni, 11 juni samt torsdagar under perioden 8 juli till 16 sept. Jag visar mina målningar till och med 15 juli.
Välkomna att njuta av en makalös utsikt, Carinas ljuvligt hembakade fikabröd och titta gärna på mina tavlor med!
Carina kan nås på tel 070-637 42 08.
Den 6 maj var vi i Härnösand över dagen. Vår dotter skulle vara med på en audition på Härnösands Folkhögskola. Detta skulle ta större delen av dagen så jag hade packat en rejäl matsäck (som om det inte skulle finnas mat att köpa i Härnösand) som dock kom väl till pass skulle det visa sig. Vi släppte av dottern och sedan for vi iväg ut till en av badplatserna som ligger på Härnön. Det var soligt men kallt så det var tur att jag hade en extra fleecejacka med mig. Vi fikade och gick omkring. Här ser ni lite bilder.



Lunch åt vi på folkhögskolan med dottern. Eftermiddagen spenderade vi både inne i stan en stund. Jag gick in i domkyrkan och tände ett ljus, samt bad en bön om att dottern skulle komma in. Sedan for vi ut till det andra havsbadet, Smitingen och skulle försöka hitta grottorna som enlig uppgift skulle ligga 1,6 km bort. Jisses vad vi gick…och klättrade…till slut gav vi upp. Jag hade tyvärr känning av migrän och denna ansträngning gjorde den inte bättre. Men utsikten var fantastisk.
Tack och lov för maken för det var två trötta ”flickor” han fick skjutsa hem senare. Vi sov nog större delen av hemfärden…men ett stopp på Mc Donalds blev det till dotterns förtjusning. Väl hemma i Ljusdal bytte hon bara bil för att åka 6 mil tillbaka till Hudiksvall och dansträning…”Jag har ju redan danskläderna på”, sa hon glatt!
Och gissa vad glada vi sedan blev på söndagen då hon fick veta att hon blivit antagen…men gladast var nog jag…”men mamma”, sa dottern, ”du är ju nästan gladare än jag”. Och hon hade rätt…jag hoppade omkring och tjöt av glädje som om det var jag som blivit antagen…och så känns det ju faktiskt…för ens barn är ju en del av en själv på något sätt.
Jag bodde ju själv i Härnösand under ett år då jag gjorde min Allmäntjänstgöring som tandläkare. Jag tog även körkortet här. Men inte såg jag då vad vackert det är med havet så nära och vad mysig den lilla staden är.
Nej, jag hade tankar och längtan åt ett helt annat håll, men det är en helt annan historia
/Annika
Vilken härlig dag. Strålande solsken och några grader kallt på morgonen. Vi packade mackor och mjölkchoklad för ännu en sikdtur på Växnan. Denna gång åkte vi lite längre på sjön och hittade ett vindskydd.
På väg hem köpte vi lite korv och potatissallad. Så för första gången i år grillade vi och åt ute på terassen, det var otroligt härligt och korv smakar alltid bra att grilla .
/Annika
I går tog vi lite fika, skidor (inte dottern, ville gå…) och hunden och for till badplatsen Nore vid växnan här i Ljusdal. Det var varmt men inte så mycket sol. Här och där syntes gäng av fiskare som passade på att angla, umgås och även festa till lite märkte vi. Ungdomar for som pilar över isen med skotrar och ett par grabbar försökte nog ”impa” på vår dotter eftersom det kämpade på med att köra förbi henne på en skida på skotern…visste inte ens att man kunde göra så…eller varför man ens försöker.
Här är lite bilder från en härlig dag:
Make har tandläkarjouren för länet i går och idag. I dag har han fler akuta patienter så han jobbar just nu. Dottern var på party igår och sover en stund, likaså hunden så idag blev det ingen skidtur. Jag tog en promenad istället men kanske blir det lite mer skidor i morgon. Det behövs för påskägget jag fick i år var det största jag någonsin har fått…och fyllt med smågodis…som jag älskar…
GLAD PÅSK önskar jag er alla !
/Annika
Fri Haiku är en nättidskrift för haiku som ges ut fyra gånger per år och sammanställs till en årsbok. Detta är den andra årsboken och innehåller haiku av 38 poeter, översättningar av Natsume Soseki, Matsuo Basho och Ozaki Hosai samt del 4-6 av Takahama Kyoshis ”Att förstå och njuta av haiku”. De intressanta översättningarna bidrar till att denna årsbok blir både japansk och svensk till sin karaktär.
Antologin heter “Fri Haiku 2010 – I pilträdets skugga”,
ISBN 978-91-975268-4-5. Den kan beställas hos www.adlibris.com.
Redaktörer är Lars Vargö och Lars Granström.
För mig är haiku en underbar uttrycksform. Att fånga en känsla, ett ögonblick med några få ord och gärna med en knorr har så många positiva dimensioner. Att läsa haiku inbjuder till eftertanke eller skönhetsupplevelse och tröttar inte ut eftersom den är så kort. Knorren gör att man ibland hajar till eller drar på smilbanden.
Att skriva haiku är lite av en utmaning, att fånga det man vill säga med några väl valda ord och i ”riktig” haiku finns vissa regler som gör det ännu mer spännande att se om man lyckas. En utmaning som dock är ”lagom” eftersom det endast handlar om 3 rader eller 5-7-5 stavelser.
Jag har olika perioder då haikudikterna lättare kommer till mig, ofta när jag promenerar. Jag har en liten anteckningsbok som jag klottrar ner det som dyker upp. Dessa dikter blir sedan som små spår av den årstid som jag just då upplever, nästan som dagboksanteckningar.
Inför det senaste numret av Fri haiku kom jag bara på en enda ny haiku, men jag skickade in den och den fick faktiskt komma med.
Den går så här:
nattlig vandring
lägger min oro
i nymånens vagga
Jag var ute och promenerade sent då midvintern var som mörkast. På himlen såg jag månen och den såg ut precis som en vagga tänkte jag. När jag promenerar så grubblar jag ibland på vissa problem som jag vill lösa och ofta hittar jag en lösning så själva promenaden löser ofta upp min oro. Jag lämnade denna kväll min oro i månens vagga…där kan den få slumra in för alltid
Nu är det dags för nya haikudikter att födas känner jag och vårvinter och våren kommer att spegla av sig i det jag diktar om. Spännande att se vad som dyker upp framöver.
/Annika
Lördagen 13 feb var jag på vernissagen för ”Y-salong 10″ på Länsmuseet , Murberget, Härnösand. Denna jurybedömda utställning, som äger rum vart tredje år, hade temat ”Resonans”.
Av 350 verk som anmäldes av 104 konstnärer valdes 55 verk av 24 konstnärer ut. Jag hade turen att vara en av dem! Urvalet till salongen gjordes i år av Niklas östlund chefsintendent på Åmells konsthandel i Stockholm men tidigare verksam på Liljevalchs Museum samt Karin Kvam, länskonsulent i Jämtlands län.
Här är lite bilder från invigningscermonin:
I helgen var jag inbjuden av Järvsö församling att prata om mitt liv, min konst och vad kreativiteten har betytt för mig. Vi höll till i S:t Persgården vid Järvsö kyrka som ligger vackert belägen på Kyrkön vid Ljusnan i Järvsö.
Söndagsmorgonen var hänförande vacker och fortfarande nöjd efter min lördag då jag var på en och en härligt avstressande yogadag på Stenegård alldeles intill, så satt jag i andra tankar och for sjungande jag förbi avfarten till kyrkan.
Jaha…nu gjorde jag det igen, tänkte jag leenden, fortsatte att sjunga och vände i nästa korsning.
Väl framme på S:t Persgården så möttes jag av Lillemor Östberg och Lillemor Sandberg.
Två underbart varma kvinnor som gör att man verkligen känner sig välkommen:
Frukostvärdinna för dagen var Lillemor Sandberg och hon dukade upp ett
fantastiskt fin frukostbord som verkligen var en fröjd att bara betrakta:
Jag bar in mina tavlor och sedan samlades en lagom skara hungriga kvinnor som lät sig väl smakas av frukosten.
Efter frukosten berättade jag lite om mitt liv, läste några dikter och visade en brokig samling tavlor. Precis så skiftande som livet mitt har varit.
Jag avslutade med att berätta att det faktiskt är Ok att tycka om sig själv inte trots utan faktiskt på grund av alla fel och brister. Att vara perfekt är omänskligt och rent utav tråkigt.
Det var många som frågade och berättade om egna erfarenheter och jag förundrades än en gång vilken kraft kultur kan ha för att föra människors hjärtan och själar närmare.
Hela jag kändes som ett stort leende när jag for därifrån.
När jag kom hem frågade min man vad jag hade för vi lapp som så konstigt stack ut på sidan av min kofta. Då ser jag att jag under hela förmiddagen har haft min kofta ut och in…
…det är tur att jag nu för tiden har överseende med min brister…för perfekt lär jag ändå aldrig bli ;-)….som tur är!
~Annika~
Taggar: bullterrier, julbak, valp
Just nu pågår den jurybedömda utställningen Länskonst på Hälsinglands Museum i Hudiksvall.
103 konstnärer lämnade in konstverk för bedömning och juryn (museiintendent Anne Seppänen och konstgrafikern Modhir Ahmed) valdes ut och representeras med 97 verk. En av dessa är mina…och det största tror jag!
Invigningen den 7 november gjordes av Ulf Jönsson ordförande i Gävleborgs Läns Konstförening och invigstalade gjorde Anna-Clara Tidholm.
Utställningen pågår ända till trettondagen 2010 dvs 6 jan.
I helgen hade nätverket Hälsinge Händer sin temautställning på Kvarnen i Söderhamn. Utställningen som bara pågick i helgen drog ändå mycket folk totalt 500 uppskattningsvis. Temat var Händer och jag hade för detta tillfälle skapat en målning 80 x 240 cm i akryl med titeln ”Den perfekta kvinnan”. Jag har länge gått och burit på denna idé som i och med detta projekt nu kunde förverkligas. Att man ibland önskar att man hade fler händer var det många av kvinnorna i projektet som kände igen sig i. Tanken var att kvinnan skulle vara i naturlig storlek (dvs min) men jag fick inte plats…på bredden, hehe.
Här kommer några bilder:
Hösten brukar för mig vara envemodig tid, jag kan känna mig lite deppig och gruva mig inför den långa svarta period som komma skall. Men inte denna höst till min stora förvåning! Har nästan inte hunnit att fatta att hösten kommit och att vintern så mått knackar på. Hur har det blivit så? Jo, jag har fyllt mina dagar med kultur! Snacka om att det är effektivt.
De senaste veckorna har jag dels mitt härliga men jobb som kulturassistent sjungit i ”kör” med Caroline af Ugglas som ledare, inte bara sjungit utan nästan gastat…och med attityd dvs plutande läppar, vaggande höfter och fingrar i luften.
Nästa kulturevenemang var vernissagen på Daagarsson-gården som jag har bloggat om.
Veckan därefter var jag med jobbet på studieresa till Riksteatern i Hallunda…och dansade! på en workshop en sk GAGA-workshop. Mer finns att läsa om detta på Kulturs hemsida. Vi fick även uppleva föreställningen Kamuyots genrep där 16 av världens bästa dansare fick mig att gapa av beundran.
Sedan var det vernissage i Göteborg på utställningen SURVIVOR samt även en bokrelease på boken med samma namn. Jag har två konstverk samt två dikter med både i boken och på utställningen men var inte där själv. Mer info finns på FAOS hemsida.
Påföljande vecka hade vi författarkväll på jobbet med Håkan Nesser. Mycket trevlig man och härlig berättarröst. Extra trevligt var det att när vi träffades så var jag sotig om fingrarna efter att ha tänt marschaller vid ingången…så jag fick en kram av honom istället för ett handslag. En flicka har sina knep, hihi.
Veckan därefter medverkade jag som arrangör …och diktläsare på en väldigt trevlig öppen poesikväll i Ljusdal. En av mina vänner läste dikter som fick en både att rodna och förtjust fnittra. Tack Erika!
Dessutom fick jag ju det glada meddelandet att jag blivit antagen till Länskonst med en skulptur/installation som jag jobbat med sedan i somras. Denna jurybedömda utställning hålls i år på Hälsinglands Museum i Hudiksvall. Bilder från utställningen kommer i november.
Till helgen är det dags för HälsingeHänders temautställning Händer. Jag är nu klar med mitt bidrag ”Den perfekta kvinnan”, en tavla som är 80×240 cm fast i tre delar. Utställningen är på Kvarnen i Söderhamn och den är bara i två dagar så passa på att komma då. Bilder kommer givetvis.
Med allt som har hänt så har jag verkligen fått fylla på mitt kreativa behov och har väl inte haft tid att hinna deppa. Denna kulturterapi rekommenderas därför varmt!
/Annika